 | International Spring School on the Digital Library and E-publishing (for Science and Technology) 3-8 maart 2002 te Cern (Geneve) |
|
Kristina Lindgren
| |
| Inledning | |
|
Äntligen lyfter planet från Kastrup, en dryg timme efter beräknad avgång. På grund av en häftig snöby har man behövt spola planet med sprit för att förhindra nedisning på högre höjd, men ovan molnen lyser alltid solen. Jag är på väg mot Genève för att delta i en veckolång kurs om digitala bibliotek och elektronisk publicering.
| |
|
Jag anländer efter mörkrets inbrott på söndagkvällen och tar en taxi ut till CERN, ett centrum för partikelfysik strax utanför Genève där kursen skall hållas. Till CERN kommer forskare från hela världen för att utföra experiment under kortare eller längre perioder. Det handlar om grundforskning där man undersöker de minsta partiklarna med hjälp av högsta energi. Man söker svaren på naturens mest fundamentala frågor : Vad är materia? Var kommer den ifrån? Hur håller materia ihop och hur kan den skapa komplicerade objekt såsom stjärnor, planeter och människor?
| |
|
I denna miljö kommer jag att tillbringa en vecka tillsammans med nästan femtio andra kursdeltagare från främst Europa, men även Japan och USA, 16 föreläsare och en liten men effektiv personalstab från Biblioteket på Cern och Ticer i Tilburg.
| |
| Program | |
|
Jag vill redan nu säga att varje föreläsning var en upplevelse och jag skall göra mitt bästa för att förmedla detta.
| |
|
För komplett programinnehåll se http://www.ticer.nl/spring02/program/1.htm
| |
| Dag 1 : Introduction to electronic publishing and the role of the library | |
|
Först ut på måndagsmorgonen är Hans Geleijnse, Director of Information Service and Systems, European University Institute, en lång holländare bosatt i Italien och klädd i välskuren brun tweedkostym. Han ger oss en grov skiss över den digitala publiceringsprocessens utveckling och försöker samtidigt provocera genom att ställa frågor.
| |
|
- Hur många här är beredda att säga upp alla era tryckta tidskrifter till förmån för elektroniskt publicerade?
| |
|
Vi skruvar på oss och mumlar något om osäker arkivering ...
| |
|
Hans svarar snabbt och bestämt:
- Det finns lösningar på detta! Ni behöver bara skaffa er garantier för perpetual access.
| |
|
Någon svarar: - Jamen, det brukar inte ingå i licensavtalen med förlagen. | |
|
- Varför ingår det inte då? Är det inte ni som sätter villkoren? Bli inte slavar under förlagens krav. Skriv inte under ett dåligt licensavtal. Om alla ställer samma villkor, då måste säljaren till slut rätta sig efter köparen. Ställ krav, - You must not get victimized. Det finns lösningar! Förlaget kan t.ex. leverera en CD-ROM över materialet.
| |
|
Samman fattningen är i stort att vi alla borde kräva garantier för perpetual access d.v.s. evig tillgång till materialet. Hans Geleijnse menar att nationalbiblioteken borde axla problematiken kring arkivering åtminstone av det egna landets publikationer.
| |
|
Hans G. pekar också på problemet med att vi betalar för samma sak om och om igen. Först i tryckt form sedan elektronisk, sedan med årliga avgifter på elektroniska arkiv. En representant från Institute of Physics som deltar i kursen höjer sin röst och informerar om att man just nu erbjuder tidigare årgångar gratis. IoP är en non-for-profit organisation, representanter från Elsevier säger inget ...
| |
|
Många aktörer erbjuder tillgång till sina arkiv på olika sätt men nyckelfrågan är och förblir: -Vem erbjuder mervärde, added-value? Är det här biblioteken kommer in?
| |
|
Talare nummer två är också holländare men med en helt annan framtoning Teun Nijssen, Senior Project Manager, Tilburg University, Computer centre, Netherlands, rödbrusig och intensiv talar kring ämnet IT and electronic publishing: issues, trends and developments. Föreläsningen är speckad med teknisk terminologi och de tekniker som deltar i kursen vaknar till liv och deltar livligt i diskussionen. Personligen är detta område inte min starka sida och mycket faller tyvärr utanför min begreppsvärd men jag snappar upp en del godbitar som när Teun Nijssen betonar att interface is important but in the end content wins. Förmedlare av olika databaser och arkiv förlorar sig i "avancerade" gränssnitt men innehållet, d.v.s. materialet är det som spelar roll i längden. Som ett gott exempel nämns http://arXiv.org, även om gränssnittet i detta fall kan tyckas vara i enklaste laget så fungerar det. Användarna gillar det. Denna databas över e-prints och reprints över vetenskaplig produktion inom fysik, matematik, och datavetenskap har stor spridning och förhållandevis hög besöksstatistik.
| |
|
Teun Nijssen betonar också vikten av att kunna samsöka flera databaser och på det viset förenkla tillgängligheten för slutanvändaren. Mina tankar faller på ELIN@LUND (http://elin.lub.lu.se), Lunds universitets databas över tidskriftsartiklar med länkar till fulltexter från en mängd förlag som kan samsökas på ett enkelt sätt.
| |
|
I arbetet med att "bunta ihop" databaser är det Z39.50, ZNG och XML som bör vara kittet mellan byggstenarna menar Teun Nijssen. Hans råd är att vi inte skall underskatta värdet av XML och betoner vikten av att hålla sig uppdaterad, utvecklingen går framåt hela tiden.
| |
|
Efter lunch väntar en fallstudie från Los Alamos National Laboratory framförd av Rick Luce, som också är utnämnd kursledare för denna Spring School.
| |
|
Rick Luce, Research Library Director, Los Alamos National Laboratory, Research Library, United States, berättar om hur han 1994 blev utsedd av LANL att leda projektet som fått namnet Library Without Walls och hur han och hans personal lyckades med denna uppgift genom att skapa en samlad digital biblioteksresurs väl integrerad i den övriga verksamheten.
| |
|
Man började med att samla data från den egna organisationen, sedan också data från andra producenter och leverantörer som var av intresse för den egna organisationen. Rick tog snart beslutet att arkivera all data lokalt. Största anledningen till detta var att man då fick kontroll över informationen för att t.ex. kunna hantera den som man ville och omvandla den till önskat format framförallt för att kunna presentera den för sina forskare i ett enhetligt format, dress it in the same clothes s.a.s. En annan fördel var att man fick helt andra möjligheter att mäta användarstatistik när man själv hade kontrollen över datan.
| |
|
I ett sådant här projekt kan man inte nog betona vikten av integration med organisationen, menar Rick, och hur viktig detta är för en sådan verksamhet som biblioteket utövar som så lätt hamnar vid sidan av den s.k. kärnverksamheten.
| |
|
- Integrering är den springande punkten om vi som bibliotekarier skall kunna utveckla tjänster som ger ett mervärde för våra slutanvändare menar Rick Luce.
| |
|
I projektet Library Without Walls var målet att skapa ett enda gränssnitt till alla de olika tjänster och mängder av information som samlas under bibliotekets virtuella tak. Man ansåg att användarna skulle uppskatta att slippa behöva fördjupa sig i flera olika gränssnitt. Målet var att skapa en one-stop-shop men också att ge möjlighet för användare att skräddarsy vissa delar för att tillgodose sina specialicerade behov.
| |
|
Man började med det minst komplicerade, nämligen att samla ihop alla tekniska rapporter inom den egan organisationen. Eftersom inga problem med copyright behövde tacklas gick arbetet relativt snabbt. Man gick sedan vidare med insamlandet av tidskriftsartiklar och efter det bibliografiska databaser. Sist integrerades OPACen eftersom detta var den resurs som visat sig ha minst betydelse för forskningsarbetet!
| |
|
Rick Luce gav oss ett gott råd på vägen när det gällde outsourcing: Do not outsource something you don´t understand! You need to know in order to be able to set up an appropriate specification.
| |
|
I projektet Library Without Walls har man bl.a. använt sig av tjänsten MyLibrary men utvecklat den avsevärt för att passa den egna organisatonen. Stor vikt lades vid integrering, i princip gjorde man det omöjligt för forskare att inte använda sig av MyLibrary, se vidarehttp://lib-www.lanl.gov/lww/mylibweb.htm
| |
|
På Lunds universitet har man också implementerat MyLibrary (källkoden har skapats av Eric Lease Morgan of North Carolina State University) men har inte utvecklat den vidare som man gjort på Los Alamos. Tjänsten som den ter sig idag på LU har som jag ser det ett berättigande på grundutbildningsnivå och fungerar utmärkt som en skräddarsydd ingång för studenter till bibliotekets resurser men det är svårt för många forskare som har kommit längre i forskningsarbetet att se något större mervärde med tjänsten.
| |
|
Sista talaren för dagen är David Dallman, Senior Scientific Information Officer, CERN (European Organization for Nuclear Research), Scientific Information Service, Switzerland, som pratar om framtidens tidskriftsartiklar som han menar kommer att ha flera dimensioner, försedda med referenser till vetskapen/kunskapen och inte bara ytterligare en tidskriftsartikel.
| |
|
I CERN document server har man utvecklat begreppet electronic publishing till att omfatta insamlandet av e-resurser av olika slag, att sätta samman och presentera dem för att göra materialet så användbart som möjligt för målgruppen - forskare vid CERN i detta fallet.
| |
|
Exempel på resultatet av en sökning på författare följer här. Man ser tydligt vilka olika delmängder av information sökningen omfattar och man får det serverat på ett bräde.
| |
| |
|
För att samla in publikationer av forskare på CERN, skördar man med jämna mellanrum INSPEC på metadatan från artiklar med CERN som affiliation, för att göra dessa sökbara i den egna databasen. Eftersom det är så att det inte fungerar att alla forskare som arbetar vid CERN skall skicka in sina publikationer så gör man på detta sätt för att täcka in så mycket av det publicerade materialet som möjligt. Resultatet av insamlandet fungerar då som en virtuell tidskrift inom ämnesområdet.
| |
| Dag 2 : The (commercial) e-publishing market | |
|
På tisdagen lyssnar vi på Jonathan Clark, Technology Director, Elsevier Science, Netherlands som talar om hur Elsevier försöker skapa mervärde för sina användare, som är både bibliotek och forskare.
| |
|
Ett konkret exempel på detta är att anpassa Elseviers databas till att omfatta uppgifter om det lokala bibliotekets tryckta tidskriftsbestånd, så att sökaren konfronteras med något i stil med, Denna tidskrift är tillgänglig på ditt bibliotek, kontakta bibliotekets personal!
| |
|
Man jobbar också mycket med crossref, att länka vidare till annan databasinformation, en uppgift som biblioteken borde axla i vidare utsträckning, menar Jonathan Clark.
| |
|
Förlagens styrka och möjlighet att ge mervärde framhåller Jonathan i följande exempel.
| |
|
A good example of the added value of a publisher in giving context and relevance is the patent alerting business. All patents are available free of charge from the web sites of the patent office. Notwithstanding, Derwent and others are able to charge large amounts for patent digests, alerting bulletins, and rich databases full of index terms. The value is not in the patent content but in the context that the publisher is able to create to help readers find what is relevant to them. ... However, the fundamental precept of the third wave is adding value. Those that cannot will not survive. Those that can deliver added value will find it an endless struggle to please the never satisfied customer.
| |
|
Nästa röst från förlagens värld är Gertraud Griepke , Journals/LINK director, Springer-Verlag, som är en äldre dam, erfaren och väl förankrad i historie. Online publishing började redan 1986 när kemiska databser lanserades via STN och DIALOG konstaterar hon krasst.
| |
LINK som Springer Verlags online service heter har fokuserat på fyra punkter
| |
|
Även Springer har anslutit sig till crossref. Som ett konkret exempel på hur man lagt in sina bokserier i LINK nämner Gertrude Griepke det omfattande referensverket Landolt Börnstein. Man planerar att integrera motsvarande tidskriftsartikel som refereras till från LB så att användaren har direkt tillgång till dessa källor.
| |
|
Nästa föredragshållare har jag sätt fram emot eftersom han representerar ett utomordentligt gott exempel när det gäller digitalitsering av dem absoluta kärntidskrifterna inom fysik.
| |
|
Mark D. Doyle, Manager, Product Development, The American Physical Society, United States, en amerikan, med seriös uppsyn och ett varmt leende tar så till orda strax efter en välbehövlig kaffepaus. Marc Doyle företräder den största sammanslutningen av fysiker i världen, The American Physical Society.
| |
|
The American Physical Society (APS) är en non-for-profit organisation vars mission är to advance and diffuse the knowledge of physics. Man publicerar tidskrifterna Physical review A - G, Physical review letters och Reviews of modern physics ...
| |
|
Att skapa ett elektroniskt och sökbart arkiv? Javisst! Men peer-review är vad det mesta handlar om menar Doyle. Sedan 1997 har APS erbjudit ett komplett e-arkiv med fulltext av alla sina publikationer fr.o.m. volym 1 år 1893 via tjänsten PROLA (Physical Review Online Archive). Idag kostar detta arkiv ca 400$ att prenumerera på årligen.
| |
|
APS spekulerar kring huruvida man skulle kunna minska sina kostnader för att producera tidskrifter. Ett sätt vore att göra sig av med den tryckta versionen av tidskriften helt och hållet, detta skulle spara 15% av kostnaderna. Därför har man lagt en motsvarande rabatt på 15% på online-only prenumerationer. Problemet är att än så länge är det bara 5% av prenumeranterna som har tagit beslutet att satsa på online-only, och kostnaderna för att producera den tryckte versionen är konstant.
| |
|
Peer-reviewing slukar en stor del av kostnaden men anses vara så viktigt att man inte kan skära särskilt mycket i denna del av verksamheten.
| |
Alternativa kostnadsmodeller tas upp och tre alternativ som APS jobbar med som skulle kunna tänkas ersätta den nuvarande prenumerationskostnadsmodellen diskuteras.
| |
|
Ett exempel på det första alternativet är tidskriften Physical Review Special Topics: Accelerators and Beams som startade 1998. Denna tidskrift är en online-only som sponsras av åtta stora acceleratorlaboratorier.
| |
|
Andra exemplet där författaren själv får betala för att bli publicerad har tidigare och i vissa fall fungerat för APS till en viss utsträckning genom s.k. page charges.
| |
|
BioMedCentral har en liknande modell men där är det större institutioner som betalar en institutionell avgift för att dess forskare skall kunna publicera sig utan egna kostnader, läs mera här http://www.biomedcentral.com/info/instmembership.asp
| |
|
Tredje alternativet handlar om att generera inkomster på olika sätt genom att bibliografisk information säljs till abstrakts- och indexprodukter av olika slag.
Detta genererar idag en del inkomster och kan i storleksordningen förhindra en ökning av prenumerationskostnader men Marc Doyle kan inte se att det skulle kunna täcka den totala kostnaden och han menar att man i framtiden bör fokusera på alternativ två.
| |
|
Marc talar vidare kring ytterligare ett intressant ämne, det som slarvigt brukar gå under begreppet copyright men som egentligen handlar om så mycket mer. Marc Doyle uttrycker det så här: ... the issue isn´t really about copyright, but what publishers and authors can do with the work. APSs copyright transfer agreement ger omedelbart tillbaka flera viktiga rättigheter till författaren. Författare kan t.ex. spara sina artiklar på e-print arkiv och t.o.m. uppdatera detta så att den slutliga versionen återspeglas. Men författaren får inte skicka APSs egna formatterade version till arkivet., emellertid kan ff göra denna artikel tillgänglig från sin personliga webbsida. Även figurer och tabeller som ingår i artikeln har ff full frihet att förmedla till en tredje part.
| |
|
Varför kräver då ett förlag copyright av ff? Jo, säger Marc Doyle, han menar att förlaget är i en bättre position att försvara författarens publicerade verk. Förlaget kan också med stöd av copyrighten skapa sådana tjänster som PROLA, d.v.s. göra sökbara e-arkiv av sina gamla pappersarkiv.
| |
|
Marc Doyle betonar också betydelsen av det som han kallar link-manager. APS står för enkelhet när det gäller konsten att länka som borde vara ett föredömme för alla som sysslar med detta. Link-manager används för att förenkla länkning inom en databas och mellan databaser. I fysikreferenser finns nästan aldrig hänvisning till nummer (issue) varför detta utelämnats helt. En artikel som startar på sidan 1 i volym 85 av Physical Review Letters blir således http://link.aps.org/abstract/PRL/v85/p1
| |
|
Efter att APS anslutit sig till CrossRef har man här kunnat använda sig av samma princip. Motsvarande artikel i exemplet ovan blir då istället så här: http://dx.doi.org/10.1103/PhysRevLett.85.1
| |
|
APS strävar efter enkelhet och flexibilitet i sin verksamhet, allt för att tjäna sina egna medlemmar som är forskarna själva. På olika sätt har man faktiskt kunnar reducera sina kostnader och räknar med att kunna reducera ytterligare i framtiden, utan att ge avkall på medlemmarnas behov. Forskarna ändrar sitt sätt att kommunicera och APS förändrar sitt sätt att arbeta, dessa måste följas åt konstaterar Marc Doyle.
| |
|
Någon ställde den provocerande frågan första dagen på kursen, ifall vi behöver biblioteken? Marc Doyle vill ställa en motfråga: "Do we need profitable publishing houses?"
| |
|
Efter lunch tar Rick Johnson SPARC Enterprise Director, The Scholarly Publishing & Academic Resources Coalition (SPARC), United States, plats på scenen. SPARC är en sammanslutning av ca 200 forskningsinstitutioner och bibliotek. SPARC uppmuntrar och stöder initiativ från olika håll för att få fram nya, fritt tillgängliga tidskrifter som kan konkurrera med etablerade kommersiellt baserade tidskrifter. På det sättet vill SPARC åstadkomma förändring när det gäller modellen för vetenskaplig kommunikation. Man förespråkar pay to publish istället för pay to subscribe. Idén bygger på Open access och Self archiving.
| |
Det är viktigt att tänka på vilka som är konsumenterna i det vetenskapliga kommunikationssystemet:
| |
|
SPARC ser biblioteken som en sammanhållande faktor när det gäller vetenskaplig kommunikation. Rick förespråkar bildandet av fakultetsstödda s.k. repositories, samlingar av vetenskapligt producerat material, som görs synliga och tillgängliga.
| |
|
Små tidskrifter som ges ut av små forskningsföreningar kan gå samman och bli starkare. Denna modell har bl.a. resulterat i tidskriften BioOne (http://www.bioone.org).
| |
|
För mera information om SPARC inititativet se http://www.sparceurope.org
| |
| Dag 3 : fm : Licensing and consortia | |
|
Emanuella Giavarra, Copyright lawyer, Chambers of Mark Watson-Gandy, United Kingdom är en iögonfallande kvinna, med stark utstrålning och med en otrolig skärpa i sitt framförande. Hon får konsten att skriva avtal om licenser att framstå som just en konst med mycket intressanta förtecken.
| |
|
Hon fullkomligt bombarderar oss med goda råd och ger intryck av att ha stor erfarenhet i ämnet. Detta visar sig vara med verkligheten överensstämmande. Emanuella Giavarra är jurist och specialist på lagar om copyright. Sedan 1990 har hon ägnat sig åt frågor kring copyright och licensavtal för bibliotek runt om i Europa.
| |
|
Hon svarar på frågan vad copyright är och vad det betyder, sambandet mellan copyright och licenser. Licensavtalet är en kontraktlag istället för copyrightlag, men licensavtalet baserar sig på copyrightlagen. Hon beskriver i detalj hur ett licensavtal ser ut, vilka delar som brukar ingå och var fallgroparna finns.
| |
|
Se upp för begränsningen av användare, usage restrictions. Förhandla alltid om evig tillgång, perpetual access. Uttrycket Nomino fee dyker ofta upp i avtal, be då att få beskrivet i avtalet vad det betyder i klartext betonar Emanuella Giavarra. Hon frågar oss, varför betala för back issues, tidigare årgångar?
| |
|
Nästa talars, Frederick J. Friend, Director Scholarly Communication, University College London, United Kingdom, talar om fördelarna med konsortium. Friend menar att man inte bara har ekonomiska vinster att göra när man formar konsortier. Det medför ofta postiva sideffekter när man skapar kontakter med partners med liknande behov.
| |
|
David Kohl, Dean for Libraries, University of Cincinnati, 640 Langsam Library, United States utvecklar ytterligare frågan kring konsortiebildning och nämner flera viktiga ingredienser som ILL, walk-in use, perpetual access, managemenet data, security definitions, selecting or mass purhase?
| |
|
David Kohl berättar om erfarenheter man gjort i USA när det gäller att skaffa sig tillgång till tidskrifter elektroniskt genom upphandling via konsortier. Han berättar om två helt olika sätt att närma sig problemet i form av två fallstudier och talar om dem som modeller, The California University State Model och The OhioLink Model. Båda modeller bygger på att flera bibliotek slår sig samman i ett större konsortium för att upphandla elektronisk tillgång till ett antal tidskrifter.
| |
|
Den förstnämnda bygger på att man via agenter skaffar elektronisk tillgång till alla de tidskrifter man tidigare valt att ha tryckt prenumeration på (selecting). Medan den andra modellen bygger på att man väljer ut ett antal förlag, och får tillgång till dessa förlags totala utbud av e-tidskrifter (mass purchase).
| |
|
I CUS modellen blev resultatet sådant att man var tvungen att använda sig av två olika agenter för att få åtkomst till alla tidskrifter man önskade, i detta särskilda fall EBSCO och OCLC. Ändå missade man en liten grupp tidskrifter. I genomsnitt fick man genom den ökade tillgången på e-tidskrifter en kostnadsökning på 10-15% i förhållande till tidigare prenumerationskostnader för enbart tryck. Man betalade alltså i princip mer för mindre.
| |
|
OhioLink modellen skiljde sig från föregående väsentligen genom att målsättningen var helt annorlunda. Man ville inte bara förbättra åtkomsten på de tidskrifter man redan hade i tryck genom att erbjuda e-access, utan man villa även utöka det totala utbudet e-tidskrifter. Därför valde man ut ett antal intressanta förlag och slöt avtal som baserades på det antal tryckta tidskrifter man redan hade. Villkoren var sådana att medlemmarna i konsortiet skulle få tillgång till förlagens totala e-bestånd för samma kostnad som man hade för nuvarande (tryckta) prenumerationer, plus en avtalad kostnadsökning för eventuell inflation. I gengäld åtog man sig att inte säga upp några tryckta prenumerationer under avtalstiden. På detta sätt menade Kohl att både biblioteken och förlagen vann på affären.
| |
|
Efter påtryckningar från folk som menade att man i OhioLink modellen köpte grisen i säcken genom att betala för något man inte ville ha, d.v.s. alla de tidskrifter som man inte selekterat och som man "fick på köpet", började man ta fram statistik på användandet av dessa icke selekterade tidskrifter. När man tittade på dem 865 000 artiklarna som laddades ner under en månad, så tillhörde 58% av dessa artiklar tidskrifter som biblioteket tidigare inte tidigare selekterat, och resten 42% kom från selekterade prenumerationer. Man har fortsatt ta fram statistik och trenden har hittills hållt i sig. Emellertid kunde man se att de selekterade titlarna i genomsnitt hade flera nerladdningar (51), i förhållande till de icke selekterade (23). Slutsatsen man kan dra, menade Kohl, att antalet nya titlar är så pass stort i förhållande till de tidigare selekterade att det skulle kunna förklara det oväntade förhållandet. Man kan också dra slutsatsen att man genom att selektera gör ett urval som kanske inte motsvarar de verkliga behoven.
| |
| Dag 3 : em : Electronic self-publishing | |
|
Morten Nicholaisen, Central European Sales Director, Dialog Europe, Denmark, från företaget Dialog talar om Dialog från ett utstuderat säljarperspektiv som var oerhört mal placé och gör det svårt att återge framförandet på ett objektivt sätt varför jag avstår.
| |
|
Rick Luce, Research Library Director, Los Alamos National Laboratory, Research Library, United States, som vi redan känner berättar vidare om Los Alamos arXiv, som fungerar som en alternativ förvaringsplats eller ett förråd för elektroniska versioner av publikationer i fysik och matematik, allt för att ge möjligheten för forskare inom fysik, matematik att snabbt sprida forskningsreslutat till kollegor, enkelt och bekvämt.
| |
|
Att på detta sätt ge forskare en plattform för att kommunicera har varit mycket framgångsrikt eftersom det har vuxit fram ur ett verkligt behov. Det fungerar även som en informell, kollegial ämnesgranskning, peer-reviewing av pågående forskning. Man testar resultaten på varandra och det är också ett sätt att tala om attman är "först" med något.
| |
|
Arkivet skapades 1991, av en doktorand i Fysik, Paul Ginsparg, som länge känt sig frustrerad över den fördröjning som traditionell publicering medförde. Sedan dess har arkivet vuxit till ett system med nästan en miljon användare från över 100 olika länder.
| |
|
Rick Luce berättar om den viktiga organisatoriska förändring som skedde på Los Alamos. Ansvaret för arkivet flyttade från att ha varit knutet till avdelningen för teoretisk fysik till att bli en del av bibliotekets ansvar. Rick menade att detta var ett tecken på att utvecklingen nu s.a.s hunnit ikapp idén med arkivet. ArXiv:et hade blivit en självklar ingrediens i konceptet a Library without walls.
| |
|
Praktiskt fungerar arkivet på det sättet att författare kan skicka in, byta ut och uppdatera dokument m.m. (Se:http://arxiv.org/help/). När ett dokument skickats in får det en stämpel och ett datum, varje "papper" får ett diarienummer. Om man gör förändringar, skapas ett nytt dokument som länkar till det föregående, så att man kan följa utvecklingen av en artikel. Vi hörde förut från APS att man tillät forskare att skicka in sina artiklar till liknande arkiv men, men man tillät inte att man använde deras format. När en artikel slutligen blivit publicerad i en tidskrift som Physical Review finns det alltså inget som hindrar att man länkar till den färdiga versionen hos APS.
| |
|
När det gäller arkivering menar Rick Luce att säkerheten är hög i arkivet. ArXivet har flera s.k. mirror sites runtom i världen och situationen är bättre än för flertalet kommerciella förlag som ofta har sina elektroniska arkiv på ett och samma ställe.
| |
|
Rick Luce menar också att biblioteken har en mycket viktig roll när det gäller kontrollen över god, standardiserad metadata.
| |
|
Herbert Van de Sompel, Digital Library Researcher, Los Alamos National Laboratory, Research Library, United States, ger oss den tekniska aspekten på allt som sagts ovan. Han är den som får det att hända! Det är enkelt att inse att duktiga tekniker som ser möjligheterna är oerhört viktiga att ha med i arbetet med att förverkliga det integrerade och "vägglösa" biblioteket. Herbert Van de Sompel verkar helt klart vara en sådan. Han berättar om Open Archive Inititative (OAI ). OAI utvecklar och stöder interoperativa lösningar som siktar på att främja en effektiv informationsspridning. Herbert berättar vidare kring historien bakom detta initiativ, som haft sin början i den s.k. e-print rörelsen. Hur OAI har utvecklats vidare till att omfatta alla sorters informationsförmedlare och går sedan in på detaljer om standarder för insamling av metadata. Det är ett mycket intressant och entusiasmerande föredrag och det är lätt att se möjligheter, svårt att se nackdelar.
| |
| Dag 4 : fm : External factors: pricing models and adaptations in special libraries | |
|
David Stern, Director of Science Libraries and Information Services, Yale University, Kline Science Library, United States, ger oss en helhetsbild över flera olika inititativ till alternativ publicering och spekulerar över hur kostnaderna fördelar dig. Det blir tydligt att det är mycket överlapp och mycket konkurrens mellan aktörerna.
| |
|
Han ger ett exempel på en hel redaktionskommitté för en Elseviertidskrift som hoppade av i protest mot för höga prenumerationskostnader och startade en ny tidskrift. Eftersom Elsevier fortsatte att publicera sin tidskrift blev resultatet att det tillkom ytterligare en tidskrift på marknaden som biblioteken / användarna ansåg sig behöva. The moral of the story : Om man vill åstadkomma riktig förändring på marknaden måste de "gamla" tidskrifterna utsättas för en massiv bojkott annars kommer man bara halvvägs.
| |
|
David Stern diskuterar vidare kring alternativa prissättningar mot bakgrund av ny teknologi för framställning och distribution av information.
| |
|
Engelbert Zass, Chemical Information Specialist, ETH (Swiss Federal Institute of Technology) Zürich, Chemistry Biology Information Center, Switzerland, har arbetat länge med att undervisa i informationssökning inom området kemi.
| |
|
Engelbert Zass skissar på hur strategier för informationssökningen har ändrat karaktär genom åren : Förut kunde forskarna skaffa den information de behövde i form av medlemsprenumerationer på tidskrifter och några nödvändiga referensverk, som Beilstein or Gmelin. Under senare hälften av förra århundradet så blev forskare mera beroende av sina bibliotek, eftersom informationsmängden växte och blev kostsammare för den enskilde forskaren. Idag när en stor del av informationen levereras i elektronisk form via webbgränssnitt så kan forskaren än en gång få tillgång till informationen direkt på skrivbordet. Med detta följer att biblioteken inte blir så besökta längre. Arkivering som alltid varit bibliotekens stora uppgift är inte heller lika självklar när materialet finns i elektronisk form och ligger på servrar hos förlag och agenter. Katalogisering har också blivit ett arbetsmoment som håller på att tas över av centrala, automatiska system. Konsekvenserna är att bibliotek runt om i världen håller på at förvandlas till mer eller mindre digitala, elektroniska, hybrida eller virtuella sådana, vad man nu väljer att kalla dem.
| |
|
Engelbert Zass menar att man bör omvandla sin OPAC till en portal. Konsortier kan formas också för att erbjuda undervisning och ledning i informationskompetens. Vi skall kunna säga till våra användare: For your old problem we have a new database to solve your old problem.
| |
|
Vi måste söka upp vår kunder, menar Engelbert Zass, erbjuda korta kurser (1 h långa), integrera dessa i andra kurser. Om man inte på egen hand kan erbjuda en obligatorisk kurs så kan man vara en del i en sådan.
| |
|
Här följer ett utdrag från Engelbert Zass´s föredragsmanuskript Digital Library and E-Publishing Developments in Chemistry, som rimmar väl med den utveckling som Lunds universitets biblioteksorganisation idag strävar mot.
| |
|
"Regarding the fact that some of the developments in digital information clearly need (and thus favour) large organizations like central libraries and consortia, one can specifically question the future of smaller, special libraries. Our answer is that with the necessary service and user orientation, appropriately staffed special libraries in close physical and intellectual contact with users are more important than ever, as their roles in direct support, tailored training, and education cannot be adequately fulfilled by large central libraries or consortia alone."
| |
| Dag 4 : em : Integrating digital content | |
|
Herbert Van de Sompel, Digital Library Researcher, Los Alamos National Laboratory, Research Library, United States dyker upp igen som gubben ur lådan med lika delar intensitet och engagemang. Temat är reference linking och SFX. Herbert ser en ljus framtid för öppen länkning (open linking) i den web-baserade vetenskapliga miljön.
| |
|
Thomas W. Place, Deputy Librarian, Tilburg University, Library, Netherlands, ger en inblick i projektet DECOMATE II http://www.bib.uab.es/decomate2. Målet med projektet är att ge tillgång till en mängd olikartade resurser genom ett enhetligt gränssnitt. Thomas pratar om att digitalisera lokala informationssamlingar, att erbjuda alert services från flera databaser på en gång. Slutanvändaren skall i en snar framtid kunna samsöka i just den mängd av databaser som han/hon har intresse för.
| |
|
Jens Vigen, Scientific Information Officer, CERN (European Organization for Nuclear Research), Scientific Information Service, Switzerland, tecknar en fallstudie från biblioteket på CERN hur man lyckats med att integrera digitala källor. Det som är litet annorlunda i detta integreringsprojekt är att man utgått från sin OPAC. Man har t.ex länkat från bibliotekskatalogen via ISBN intill Amazon, för att användaren snabbt skall få mer information om boken. Genom att länka till Amazon får användaren 5% rabatt vid köp av boken. Man länkar också till ISO standarder. Man skördar andra databaser som SLAC, UMI dissertations, och integrerar denna information i den s.k. Cern Document Server som vi tidigare hört talas om. Det är viktigt att daabaser är någorlunda kompatibla i integreringsarbetet. - To have good metadata is a key to success! | |
| Dag 5 : The future role of science libraries | |
|
Sista dagen höll Rick Luce ett peppande föredrag som fick oss att fundera kring vad vi skulle kunna göra när vi återkom till våra jobb. Det bästa rådet han ansåg sig kunna ge oss var fritt översatt: Att åka hem och skapa digitala förråd det som kallas repositories (m.h.a. god metadata och öppna system som OAI) av den dokumenterade forskningen utförd vid det egna lärosätet. Detta är att bygga på grunden, sedan finns förutsättningarna för sammanlänkning och samsökning.
| |
|
Vad som hela tiden återkom i mina tankar under kursens gång var att jag verkligen behövde veta mer om var hur forskarna egentligen bedriver sin forskning, vari ligger deras behov av information av olika slag och hur bär dem sig åt för att få tag i den, var finns problemen, vad kan biblioteket göra för att minska dem.
| |
|
Jag beslutade mig för att mera aktivt söka upp forskare och studenter när jag kom hem, ställa frågor helt enkelt för att försöka förstå forskningsprocessen och bättre kunna avgöra behoven av framtidens bibliotek.
Utvärdering | |
|
International Spring School on the Digital Library and E-publishing for Science and Technology gav en mycket omfattande och allsidig inblick i vad digitala bibliotek och elektronisk publicering kan vara. Urvalet föreläsare höll genomgående mycket god kvalitet. Att kursen var ämnesorienterad gav också ett mervärde för mig som är ganska ny inom ämnesområdet. Genom att träffa så många olika människor från ett stort geografiskt område erhöll jag under kursens gång en påtaglig känsla av förankring och delaktighet i ett större sammanhang.
| |
|
Kursen belyste detaljer såväl som helheter vilket uppmuntrade till egna reflektioner och analyser. Det var lätt att se både problemen och möjligheterna med den intensiva digitala utveckling som vi befinner oss mitt i.
| |
|
Diskussioner uppmuntrades och det var högt i tak både i och utanför föreläsningssalen.
| |
|
Omgivningen som sådan, CERN, hjälpte också till att ge en spännande och lärorik erfarenhet.
| |
|
Kursen var oerhört omfattande, och detta var också dess styrka, men kanske skulle den vunnit på att kortas av litet. På det sättet kanske också den höga kursavgiften kunde beskäras och inte verka så avskräckande. Dock är det svårt att välja bort något moment varför jag tycker att kursen varit värd varenda krona.
| |
|
Det kan också tänkas att man hade vunnit på att ha flera "riktiga" forskare både bland föreläsarna och i deltagarlistan.
| |
|
Jag åkte hem med många funderingar och frågor i bagaget men jag hade fått svar på många fler som jag inte visste fanns innan jag åkte.
| |
| This report is written by Kristina Lindgren, librarian at the Lund University, Sweden. Ticer B.V. is not responsible for its content. Copyright Kristina Lindgren. |
Ticer home
spring school
